Jag fick genom mitt arbete med Webbstjärnan syn på Petter Bergenstråhles arbete med Creative Commons och jag bad honom skriva en kort bloggpost om hur han arbetar med Creative Commons tillsammans med sina elever.
Kristina Alexanderson
Creative Commons i skolan
Upphovsrätt är svårt.
Lagarna kring upphovsrätt påverkar den digitala världen på ett helt annat sätt än den analoga. Digital information kopieras lätt, det krävs ingen ansträngning för att använda någon annans verk.
Det som finns vid mina fingertoppar är väl i rimlighetens namn mitt?
Det problematiska med upphovsrätten i skolan är att den är hindrande för elever i den digitala världen. De vill använda den där enormt häftiga bilden för att lyfta sitt arbete, och när de inte får det så blir det en negativ upplevelse.
Upphovsrätten som sådan uppfattas som negativ.
CC vänder på diskussionen
När jag startade upp arbetet med upphovsrätt i min sjua var det många frågor. De flesta handlade om varför?
Jag upplever att det är i motivationen svårigheterna finns. Elever är vana konsumenter av material på nätet, och vilken är egentligen skillnaden mellan att konsumera och producera? Varför får jag inte använda de bilder jag gillar och redan har på min dator? Vilken är skillnaden mellan att lyssna på musiken och använda den i vår film?
När ingången i diskussionen istället är CC. Det vill säga det du får använda och var och hur du kan hitta tillåtet material. Då lyfter diskussionen och eleverna blir glada när de hittar lika fantastiska bilder som de får använda. I och med att de ser att reglerna inte behöver vara en begränsning utan att det är fullt möjligt att hitta material som de får använda så blir det en positiv upplevelse. Det blir roligt att följa reglerna.
Sökmotorn CC search är en guldgruva, framförallt i kombination med flickr. Antalet bilder är mer än tillräckligt, ja till och med så stort att det kan vara svårt att välja.
Är Creative Commons krångligt?
Ja, CC licenserna kan verka krångliga. Det är kanske lite svårt att förstå vad det innebär att ett verk är CC licensierat. Det kan också vara krångligt att tala om vem som har tagit bilden jag använde. Krångligt och lite farligt eftersom jag inte är säker på om det blir rätt.
I början är det krångligt, men det är snabbt övergående. Att prata om CC, att använda termerna och de svåra orden i samtalen med eleverna förkortar startsträckan. Hör de orden, ser förkortningar och symboler ofta och mycket så förstår de snabbt hur det fungerar. Sedan behöver vi faktiskt inte göra det så svårt, det är bara att testa och prova. Det kan ju inte bli mer än fel, och fel det får vi göra hur skall vi annars lära oss.
Creative Commons gör att vi kan jobba med bloggen som verktyg i klassrummet utan att behöva bli begränsade av upphovsrättens regler. När vi lär oss det krångliga så blir det en möjlighet att utvecklas och göra något bra. Göra något som vi kan vara stolta över och visa upp för världen. Det finns en glädje i att arbeta med något som jag vet kommer synas.
Jag började med min sjua i förra veckan. Vi har pratat om licenserna och publicerat våra första bilder. Här kan ni se vårt arbete.