FAQ

Frågor för den som funderar på att använda en Creative Commons-licens för sina verk.

 

Frågor för de som funderar på att använda sig av ett Creative Commons-licensierat verk.

Tekniska frågor

Frågor om använding av Creative Commons logotyp

Om Creative Commons

Hur använder jag en CreativeCommons®-licens för mina verk?

För verk som görs tillgängliga online väljer du en licens som passar för dina behov och följer sedan instruktionerna för att inkludera HTML-kod i verket. HTML-koden kommer automatiskt att generera “Some Rights Reserved”-knappen och en text som talar om att en Creative Commons-licens gäller för ditt verk.

Väljer du public domain-alternativet kommer i stället knappen “No Rights Reserved” att genereras. Du bör tänka på att public domain-valet saknar giltighet i många länder, däribland Sverige.

Knappen är designad för att visa alla som kommer i kontakt med ditt verk att det är licensierat under en Creative Commons-licens. HTML-koden innehåller även metadata, vilket gör att ditt verk kan hittas med hjälp av en sökmotor som läser Creative Commons metadata.

Kan jag använda en Creative Commons-licens för verk som inte publiceras online?

Ja. För verk som inte publiceras online måste du först välja en Creative Commons-licens och sedan märka verket med en text såsom “Detta verk är licensierat under Creative Commons [lägg till licensnamn här] licens. Licenstexten finns tillgänglig på [URL] eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94105, USA.” Alternativt kan du infoga de relevanta licensknapparna med samma text och länk.

Den enda skillnaden mellan att använda en Creative Commons-licens för verk som publiceras online och offline är att offline-verken inte kommer att innehålla metadata och därför inte kan hittas genom en sökning efter Creative Commons-licensietat material.

Hur fungerar en Creative Commons-licens?

En Creative Commons-licens är baserad på upphovsrätt (och/eller sk närstående rättigheter). Licenserna kan därför användas för alla verk som skyddas av upphovsrätt eller närstående rättigheter. Exempel på verkstyper är böcker, webbsidor, bloggar, fotografier, filmer, musikstycken och andra audio-visuella upptagningar. Även datorprogram skyddas av upphovsrätt men vi rekommenderar inte användning av en Creative Commons-licens för datorprogram (se nedan).

En Creative Commons-licens ger dig möjlighet att diktera villkoren för hur andra kan utnyttja dina ensamrätter till verket, tex rätten att kopiera verket, skapa bearbetningar, sprida verket och/eller tjäna pengar på verket. Licenserna ger dig inte möjlighet förbjuda något som annars är tillåtet enligt lag, tex citering och privatkopiering. De ger inte heller någon kontroll över sådant som inte skyddas av upphovsrätt eller närstående rättigheter, såsom faktauppgifter eller idéer.

Creative Commons-licensen hänger ihop med verket och ger samma rättigheter till alla som kommer i kontakt med verket. Detta betyder att om Bob har ett exemplar av ditt Creative Commons-licensierade verk så kan han ge en kopia till Carol och Carol kommer automatiskt att ha samma rätt att använda verket i enlighet med licensen som Bob hade. Du har då ett licensavtal med Bob och ett med Carol.

Creative Commons licenser uttrycks på tre olika sätt: “Commons Deed” är den lättlästa sammanfattningen och “Legal Code” är själva licenstexten. Den tredje formen är maskinläsbar metadata. Du behöver inte skriva under något för att använda en Creative Commons-licens – bara välj en licens på vår “Publicera”-sida.

Alla Creative Commons licenser är icke-exklusiva. Det betyder att du kan låta allmänheten använda ditt verk under en Creative Commons-licens och samtidigt ingå ett annat icke-exklusivt avtal med någon, tex mot betalning.

Vad bör jag tänka på innan jag använder en Creative Commons-licens för mitt verk?

På den här sidan har vi listat ett antal saker du bör tänka på innan du använder en Creative Commons-licens.

Vilken Creative Commons-licens ska jag välja?

Du bör välja den licens som passar för dina behov. Licensen reglerar vad andra får lov att göra med ditt verk. Du bör därför välja en licens som ger dem de rättigheter du är villig att ge dem. Det finns en översikt över Creative Commons licenser här.

Du kan få information om hur våra licenser har använts för text, ljud, bilder, film och utbildningsmaterial.

Du kan även delta i diskussionerna på våra e-postlistor och/eller läsa listornas arkiv för att se om du på detta sätt kan få svar.

Slutligen kan du rådfråga en jurist för att få råd om vilken licens som är den bästa för dig. För information om hur du kan hitta en lämplig jurist (i USA eller Australien), se denna fråga och svar.

 Vad händer om jag ändrar mig?

Creative Commons licenser är oåterkalleliga. Det betyder att du inte kan hindra någon som fått ditt verk med en Creative Commons-licens från att använda det i enlighet med licensen. Du kan sluta distribuera ditt verk med en Creative Commons-licens när du vill men detta innebär inte att existerande licenser återkallas. Existerande exemplar, oavsett om de är exakta kopior eller publicerade i samlingsverk eller bearbetningar kan alltså fortsätta att cirkulera. Du bör alltså noga tänka igenom valet av Creative Commons-licens, så att kan acceptera att folk fortsätter att använda ditt verk i enlighet med licensen även om du själv senare skulle välja att sluta distribuera det.

Behöver jag skriva under eller registrera något för att få en Creative Commons-licens?

Nej. Creative Commons licenser är skrivna för att appliceras på ditt verk och bli bindande för mottagarna genom “Some Rights Reserved”-knappen och texten som talar om att en Creative Commons-licens gäller för verket.

Vi håller inte reda på vilka verk som har licensierats under Creative Commons licenser. Vi skriver licenserna, program och andra verktyg som du kan välja att använda, eller inte använda.

Vad är Commons Deed? Vad är Legal Code? Vad gör HTML/metadata?

Creative Commons licenser uttrycks på tre olika sätt: Commons Deed (för människor), Legal Code (för jurister) och metadata (för maskiner).

Commons Deed är en sammanfattning av de viktigaste villkoren i licenstexten (dvs Legal Code). Den beskriver vad andra får och inte får göra med verket. Se det som ett användarvänligt gränssnitt till Legal Code. Commons Deed i sig själv har ingen juridisk betydelse och dess innehåll återfinns inte i själva licenstexten.

Legal Code är själva licenstexten, ett dokument skrivet för att kunna tillämpas i en domstol.

Metadata beskriver de viktigaste licensvillkoren som gäller för verket så att verket tex ska kunna hittas vid sökningar.

Jag spelar i ett band. Kan jag använda en Creative Commons-licens och fortfarande få royalties för tex offentliga framföranden på grund av lagar eller organisationer?

I princip ja, så länge du väljer villkoret “IckeKommersiell” (dvs någon av följande licenser: Erkännande-IckeKommersiell, Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika eller Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar ). I dessa licenser reserverar du rätten att samla in denna form av royalties för kommersiella utnyttjanden av verket. Om du, i praktiken, kan få denna typ av ersättningar varierar från land till land (se svaret på nästa fråga).

I de Creative Commons-licenser som tillåter kommersiell användning av verket (Erkännande, Erkännande-DelaLika och Erkännande-IngaBearbetningar) avsäger sig licensgivaren uttryckligen sin rätt att mottaga dessa av royalties.

Kan jag använda Creative Commons licenser om jag är medlem i en upphovsrättslig intresseorganisation.

Du måste kolla med din intresseorganisation. Många intresseorganisationer i världen tar hand om de verk som upphovsmannen anmäler till intresseorganisationen på ett sådant sätt att intresseorganisationen effektivt blir ”ägare” till de anmälda verken medan de förvaltar de anmälda verken för upphovsmannen. Om du redan är medlem i en upphovsrättslig intresseorganisation som arbetar på detta sätt är det sannolikt att du inte själv kan sprida verket under en Creative Commons-licens eftersom du inte förvaltar de nödvändiga rättigheterna utan de förvaltas av intresseorganisationen.

Genom en dialog med de upphovsrättsliga intresseorganisationerna försöker Creative Commons lösa dessa konflikter där de uppstår för att underlätta för upphovsmannen att dra nyttan av båda dessa system.

Om du stöter på svårigheter genom att använda dig av Creative Commons licenser på grund av medlemskap i en upphovsrättslig intresseorganisation i din jurisdiktion var vänlig kontakta Creative Commons i ditt land. Om du vill diskutera sätt att försöka hantera situationen i ditt land var vänlig kontakta Creative Commons i ditt land.

Om du är medlem i en upphovsrättslig insamlingsorganisation, uppmuntra dem att erbjuda möjligheten att använda Creative Commons licenser.

I Sverige har STIM, som förvaltar rättigheter för musik (kompositörer och textförfattare) under 2009 beslutat att på försök tillåta medlemmarna att använda Creative Commons icke-komersiella licenser under två år. Mer information på STIM:s hemsida.

Kan jag fortfarande tjäna pengar på ett verk som jag tillgängliggör under en Creative Commons-licens?

Absolut. För det första så är våra licenser icke-exklusiva, vilket innebär att du inte är begränsad till att endast göra ditt material tillgängligt under en Creative Commons-licens – du kan även använda dig av andra, inkomstgenererande, licenser för samma verk. Ett av våra centrala mål är att uppmuntra människor att experimentera med nya sätt att utveckla och marknadsföra sitt arbete.

För det andra, det icke-kommersiella licensalternativet är ett nyskapande verktyg utvecklat för att hjälpa människor att maximera distributionen av sina verk, samtidigt som de bevarar de ekonomiska aspekterna av sin upphovsrätt. För att förtydliga något som ibland missförstås: den ”icke-kommersiella” licensen gäller enbart för andra som vill använda ditt verk, det är inte ett villkor som begränsar upphovsmannen själv. Om du väljer att licensiera ditt verk under en Creative Commons-licens som innehåller villkoret ”icke-kommersiell” så är det ett villkor för dem som vill använda sig av ditt verk (licenstagarna). Du, verkets upphovsman, kan när som helst besluta dig för att använda verket kommersiellt. Människor som vill använda verket kommersiellt måste införskaffa ditt tillstånd först.

Behöver jag registrera min upphovsrätt?

Nej. Detta behövs inte i det flesta jurisdiktioner. Om du är baserad i USA kan det vara en fördel ibland att registrera sin upphovsrätt. Se vidare på U.S. Copyright Office’s ‘Copyright Basics’ (http://www.copyright.gov/circs/circ1.html#cr) page.

Hur registrerar jag min upphovsrätt?

Detta är inte nödvändigt i Sverige, det kan vara intressant i vissa lägen till exempel i USA. Se vidare på U.S. Copyright Offices sida om ‘Copyright Basics’.

Är en Creative Commons-licens detsamma som eller en alternativ till att registrera upphovsrätt?

Nej. Registrering är inte nödvändigt i Sverige, det kan vara intressant i vissa lägen till exempel i USA. Se vidare på U.S. Copyright Office’s ‘Copyright Basics’ (http://www.copyright.gov/circs/circ1.html#cr) page.

Behöver jag registrera min upphovsrätt för att använda en Creative Commons-licens?

Nej. Registrering är inte nödvändigt i Sverige, det kan vara intressant i vissa lägen till exempel i USA. Se vidare på U.S. Copyright Offices sida om ‘Copyright Basics’.

Behöver jag en upphovsrättsmarkering (tex ©) för att skydda mitt verk?

Nej, upphovsrättsligt skydd uppkommer utan registrering och du behöver inte heller märka ditt verk med någon symbol. Dock är symbolen bra eftersom den signalerar och påminner andra om att upphovsrätt gäller för verket.

Påverkar Creative Commons licenser laglig användning av upphovsrättsskyddat material?

Nej, alla jurisdiktioner har lagstadgade tillåtna användningar av upphovsrättsligt skyddade verk som inte kräver tillstånd från upphovsmannen (tex citaträtten). Creative Commons-licenserna begränsar inte dessa lagliga rättigheter.

Kan jag använda Creative Commons licenser för mjukvara?

Creative Commons licenser är inte ämnade för mjukvara. De bör inte användas för mjukvara. Vi rekommenderar starkt att ni använder er av någon av de många bra licenser för mjukvara som finns hos Free Software Foundation eller Open Source Initiative. Dessa licenser är ämnade för källkod och mjukvara.

Creative Commons har omgivit vissa av Fri Programvaru-/Open Source-licenser med sitt Commons Deed och metadata. Om du önskar att använda dig av Fri Programvaru-/Open Source-licenser och fortfarande utnyttja human-readable code och Creative Commons-anpassad sökmotorteknologi, läs mer här.

Bör jag använda mig av Creative Commons licenser för mjukvarudokumentation?

Absolut. Creative Commons licenser fungerar mycket väl med alla textmaterial.

Hur fungerar det om en upphovsrättsinnehavares verk ligger under två olika Creative Commons-licenser?

Som användare kan du välja vilken av licenserna du vill arbeta under. Den upphovsrättsinnehavare som har lagt sitt verk under två olika licenser erbjuder oftast allmänheten att välja mellan dem. Som exempel kan vi ta ett foto som licensierats med villkoret IckeKommersiell och som dessutom har en separat licens med villkoret IngaBearbetningar. Det innebär inte att dessa båda villkor gäller samtidigt. Om båda villkoren ska gälla samtidigt så måste ägaren se till att välja en licens som innehåller båda villkoren.

Kan en domstol övervaka efterlevnaden av Creative Commons licenser?

Creative Commons licenstexter (”Legal Code”) har skapats med avsikten att vara juridiskt hållbara. Trots detta kan vi inte garantera att de tar hänsyn till alla nyanser i alla upphovsrättslagar i världen och/eller till alla de omständigheter där licenserna tillämpas och Creative Commons-licensierat material används.

Lägg dock märke till att om ett visst villkor visar sig vara omöjligt att genomdriva på en viss plats så kommer det villkoret och endast det villkoret att tas bort från licensen. Resten av avtalet behålls intakt.

Kommer Creative Commons att hjälpa mig att övervaka efterlevnaden av min licens?

Tyvärr har Creative Commons inte möjlighet att tillhandahålla juridisk rådgivning eller juridisk hjälp med att övervaka efterlevnaden av licenserna.Vi har inte resurser att tillhandahålla hjälp för just din situation och det ingår inte i vårt uppdrag att tillhandahålla detta. Vi är inte någon advokatfirma utan snarare ett juridiskt självhjälpsförlag som utan kostnad tillhandahåller dokument som du kan använda som du vill.

För den som är baserad i USA finns det möjlighet att hitta en kvalificerad frivillig jurist i ditt område här. I Australien är det möjligt att Arts Law Centre of Australia kan hjälpa dig att komma i kontakt med en lämplig frivillig jurist.

Vad händer om någon missbrukar mitt Creative Commons-licensierade verk?

En Creative Commons-licens upphör automatiskt att gälla om någon använder verket på ett sätt som strider mot licensvillkoren. Det innebär att om någon använder ditt verk under en Creative Commons-licens och de exempelvis inte tillskriver dig ditt verk på det specificerade sättet så har de inte längre rätt att forstätta använda det. Detta gäller endast den person som bryter mot licensen. Det gäller alltså inte generellt för alla dem som använder dina verk under en Creative Commons-licens och uppfyller villkoren för den.

Det finns flera möjligheter för hur du kan bevaka dina rättigheter; du kan överväga att kontakta personen i fråga och be dem rätta till situationen och/eller låta en advokat sköta det åt dig. För information om dina möjligheter att finna en lämplig kvalificerad advokat (i USA eller Australien) se denna fråga och dess svar.

Jag är inte nöjd med hur mitt verk har använts i en bearbetning eller inkluderats i ett samlingsverk; vad kan jag göra åt det?

Om du inte uppskattar det sätt som någon har gjort en bearbetning av ditt verk eller inkluderat det i ett annat verk med stöd av Creative Commons-licensen kan du begära att ditt namn tas bort från det bearbetade verket eller det samlingsverket. Dessutom ger upphovsrättslagarna i de flesta länder (med undantag för USA) upphovsmannen “ideella rättigheter” vilket kan ge dig gottgörelse om en bearbetning är att betrakta som en ”nedsättande behandling” av verket. Nedsättande behandling definieras ofta som en förvanskning eller stympning av verket eller behandling som inverkar menligt på upphovsmannens ära eller rykte. Alla Creative Commons licenser (med undantag för Kanada) lämnar den ideella rätten oförändrad. Detta innebär att den ursprunglige upphovsmannen har möjlighetatt vidta åtgärder mot bearbetningar som kränker den ideella rätt som skyddar mot nedsättande behandling. En bearbetning, eller annan användning, av verket som den ursprunglige upphovsmannen ogillar behöver dock inte med nödvändighet dömas som intrång i den ideella rätten.

Frågor för de som funderar på att använda sig av ett Creative Commons-licensierat verk.

Ger Creative Commons mig tillstånd att använda ett verk?

Det är inte vi som har rätt att ge ett sådant tillstånd. Creative Commons tillhandahåller endast verktyg, som licenser, som möjliggör för upphovsmän och licensgivare att tillgängliggöra sina verk på flexibla villkor. Genom att använda en Creative Commons-licens har verkets rättighetsinnehavare tydligt signalerat till allmänheten att det är tillåtet att använda sig av verket utan att fråga om lov, så länge man följer licensvillkoren.

Bestämmer Creative Commons vilka verk som kan tillgängliggöras under CC-licenserna?

Nej, Creative Commons, som organisation, kontrollerar inte hur licenserna används eller att de används korrekt. Användning av en av Creative Commons licenser innebär inte att Creative Commons certifierat eller på annat sätt godkännt materialet.

Creative Commons tillhandahåller verktyg som kreativa människor kan välja att använda, eller inte använda. Creative Commons kontrollerar inte om användningen av licenserna är lämpligt i det specifika fallet.

Vilka villkor innehåller Creative Commons licenser?

De viktigaste villkoren i kärnlicenserna är Erkännande (Attribution), IckeKommersiell (NonCommercial), IngaBearbetningar (NoDerivatives) och DelaLika (ShareAlike). De beskrivs kortfattat nedan:

  • Erkännande = Du måste erkänna upphovsmannen och/eller licensgivaren på det sätt de anger.
  • IckeKommersiell = Du får inte använda dig av verket på ett sätt som huvudsakligen har till syfte att ge dig en kommersiell fördel eller annan typ av ekonomisk ersättning. Mer information om IckeKommersiell finns här.
  • IngaBearbetningar = Du får bara framställa exakta kopior av verket. Du får inte bearbeta eller ändra det.
  • DelaLika = Du får bara framställa bearbetningar om du licensierar dem på samma villkor.

För en översikt över våra licenser och länkar till Commons Deed och licenstexter, se den här sidan. För de viktigaste villkoren i Samplingslicenserna, se den här sidan.

Så “IckeKommersiell” betyder att verket inte kan användas kommersiellt?

Inte riktigt. Villkoret “IckeKommersiell” betyder bara att du inte får kommersiella rättigheter genom Creative Commons-licensen. Du kan alltid kontakta licensgivaren direkt med en förfrågan om en licens på andra villkor.

Vad betyder knappen “Some Rights Reserved”? Vad gör en Creative Commons-licens?

En Creative Commons-licens är en signal till dig att du kan använda dig av verket utan att behöva kontakta den enskilde upphovsmannen eller licensgivaren, så länge du följer villkoren som anges i Creative Commons-licensen. Commons Deed anger de viktigaste villkoren.

Vad händer om jag vill använda ett Creative Commons-licensierat verk på något annat sätt?

Om du vill använda ett Creative Commons-licensierat verk på ett sätt som inte tillåts av licensen måste du kontakta den som innehar rättigheterna till verket och få ett separat tillstånd. Om du använder ett Creative Commons-licensierat verk i strid med licensvillkoren upphör din rätt att använda verket och du kan stämmas för upphovsrättsintrång.

Stämmer det att jag inte behöver betala för att använda Creative Commons-licensierade verk så länge jag följer licensvillkoren?

Ja, som huvudregel. Creative Commons licenser är royalty-fria. För Creative Commons-licensierade verk med villkoret IckeKommersiell ges du dock bara rätten till royalty-fri användning för i icke-kommersiella syften. Licensgivaren behåller rätten att motta royalties för annan användning, till exempel spelning av musikverk i kommersiell radio.

Hur använder jag ett Creative Commons-licensierat verk?

Om du hittar ett verk som har tillgängliggjorts under en Creative Commons-licens så har du tillstånd att använda verket i enligheten med den specifika licensens villkor. Du bör försäkra dig om att licensen tillåter den användning av verket som du har tänkt dig. Eftersom det finns flera olika licenser bör du läsa den specifika licensen för att ta reda på de rättigheter och begränsningar som licensen medger. Alla Creative Commons licenser kräver att man erkänner upphovsmannen, licensgivaren och andra parter som upphovsmannen/licensgivaren specificerar. För att på ett korrekt sätt använda Creative Commons licenser bör du ge tillbörligt erkännande. Detta förklaras närmare i svaret nedan. http://creativecommons.org/faq#How_do_I_properly_attribute_a_Creative_Commons_licensed_work?

För en övergripande förståelse för licensens nyckeltermer titta på Commons Deed för licensen och/eller läs den här sidan som har länkar till Commons Deed och enkla förklaringar för alla våra licenser.

Ger en Creative Commons-licens mig alla rättigheter jag behöver?

Du bör tänka på att alla licenser innehåller ansvarsfriskrivningar. Det finns ingen garanti för att licensgivaren har alla de nödvändiga rättigheterna för att tillåta användning av det upphovsrättskyddade verket. Friskrivningen innebär att licensgivaren inte garanterar någonting om verket, inte ens att hon äger upphovsrätten till verket eller att hon annars har fått rätten till material som ingår i verket av tredje part.

Detta är typiskt för så kallade ”open source”-licenser där verken tillgängliggörs fritt för användning utan kostnad. Effekten av friskrivningen är sådan att du bör ta reda på att licensgivaren har de nödvändiga rättigheterna som krävs för att tillgängliggöra verket under den befintliga licensen. Skulle du önska ytterligare rättigheter eller garantier måste dessa förhandlas individuellt med upphovsmannen.

Hur skall jag på ett korrekt sätt ge erkännande till ett Creative Commons-licensierat verk?

Om du använder ett verk som är licensierat under en av våra kärnlicenser (Erkännande, Erkännande-DelaLika, Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika, Erkännande-IckeKommersiell, Erkännade-IngaBearbetningar, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (det sistnämnda är densamma som Music Sharing License)) eller under vår Utvecklingsländer-licens, då är det korrekta erkännandet när du använder verket: (1) bevara alla upphovsrättsliga symboler och meddelanden, (2) erkänna författaren och licensgivaren (alternativt andra parter i fallet wiki eller tidskrift) på det sätt de själva meddelar, (3) Verkets titel, och (4) Webbadressen (Uniform resource identifier URI) för verket om någon sådan specificeras av upphovsmannen och/eller licensgivaren.

Du måste även uppge webadressen (Uniform resource locator URL) för den Creative Commons-licens som gäller för verket tillsammans med varje kopia av verket som du tillgängliggör.

Om du skapar en bearbetning av ett verk som är licensierat under en av våra kärnlicenser eller under en Utvecklingsländer-licens måste du även identifiera att ditt verk är en bearbetning.

Om du samplar ett verk under en av våra Samplingslicenser skall du erkänna de ursprungliga delarna.

Vad är en bearbetning?

Ett bearbetat verk är ett verk som är baserat på ett tidigare verk men inte är en exakt kopia. Enkelt förklarat är en översättning, en filmversion av en bok samt en tolkning av ett musikstycke exempel på bearbetningar. Att synkronisera musik med rörliga bilder uppfattas under Creative Commons kärnlicenser som en bearbetning.

Att byta format mellan t.ex. tryckt skrift och digitala format anses i många jurisdiktioner som en bearbetning, även där innehållet inte ändras för övrigt. Creative Commons licenser tillåter dock konvertering mellan format utan att detta ska uppfattas som en bearbetning av verket.

Om jag använder ett Creative Commons-licensierat verk tillsammans med andra verk, måste jag då Creative Commons-licensiera allt?

Med undantag för de licenser som innehåller DelaLika villkoret (dvs att man får sprida vidare under förutsättning att man tillåter andra att göra det under samma villkor) kräver inte Creative Commons att allt ska licensieras under Creative Commons licenser.

Om du kombinerar ett verk licensierat under en licens med DelaLika-villkoret med ett annat verk så att en bearbetning skapas måste hela det resulterande verket licensieras under samma licens som ursprungsverket.

Om du inkluderar ett Creative Commons-licensierat verk i ett Samlingsverk (dvs en samling av verk presenterade i sitt ursprungliga format utan bearbetning) behöver du endast använda dig av Creative Commons-licensen för den del som ursprungligen var licensierad under Creative Commons-licens. Du behöver inte använda en Creative Commons-licens för hela samlingen. Detta gäller även för verk med DelaLika-villkoret.

Kan jag kombinera två olika Creative Commons licensierade verk?

Vanligtvis ja. Du kan kombinera ett Creative Commons-licensierat verk med ett annat Creative Commons-licensierat verk eller ett annat verk under förutsättning att de olika licenserna tillåter bearbetning (att kombinera två verk är en bearbetning).

Ett viktigt undantag är verk licensierade under Creative Commons licenser med DelaLika-villkoret. Detta villkor kräver att alla bearbetningar licensieras under samma licens som ursprungsverket. Du kan alltså t.ex. inte kombinera ett verk licensierat under Erkännande-DelaLika med ett annat verk licensierat under Erkännande-DelaLika-IckeKommersiell. Däremot går det bra att t.ex. kombinera ett verk med licensen Erkännande-DelaLika och ett annat verk som licensierat under Erkännande, så länge ditt nya verk (bearbetningen) licensieras under Erkännande-DelaLika. Om du vill bygga vidare på ett verk med DelaLika-villkoret bör du alltså försäkra dig om att du vill (och har rätt att) licensiera resultatet av ditt arbete under samma licens.

Om jag använder en del av ett Creative Commons-licensierat verk, vilken Creative Commons-licens får jag använda för resultatet?

Tabellen nedan borde ge en vägledning i denna fråga. Vissa Creative Commons-licenser är oförenliga och kan inte kombineras.

De svartmarkerade rutorna visar vilka licenser kan kombineras.

  • by = Erkännande (Attribution)
  • nc = IckeKommersiell (NonCommercial)
  • nd = IngaBearbetningar (NoDerivs)
  • sa = DelaLika (ShareAlike)
by by-nc by-nc-nd by-nc-sa by-nd by-sa nc-sampling+ publicdomain sampling sampling+
by
by-nc
by-nc-nd
by-nc-sa
by-nd
by-sa
nc-sampling+
publicdomain
sampling
sampling+

Tekniska frågor

Jag vill ge användarna av min webbplats möjlighet att välja olika Creative Commons-licenser; hur kan jag göra det?

Du kan direkt integrera vårt program för att välja Creative Commons-licenser på din webbplats. Detta kan vara användbart om du har en applikation eller webbplats som låter människor bidra med innehåll och du vill ge dem möjlighet att använda Creative Commons-licenser för sina verk. Här finns en steg-för-steg-guide som visar hur du integrerar vår motor för licensval på en webbplats. Vi har också ett web services-API för integration med alla sorters applikationer.

Varför valde Creative Commons ett RDF-format för sin metadata?

Creative Commons letade efter det bästa sättet att uttrycka avsikten bakom licenserna i maskinläsbar form. Vi anser att vårt system erbjuder det bästa från alla världar: verktyg som hanterar RDF och XML, men också vanlig text, kan enkelt behandla våra metadata-filer eftersom vi förser dem med ett strukturerat format. Men på samma sätt som XML-verktyg gör det enklare att behandla information än textbaserade verktyg, så gör RDF-verktyg det ännu enklare – så vi uppmuntrar alla våra utvecklare att använda RDF-verktyg där det är möjligt. Vi arbetar också tillsammans med våra användare för att förse dem med CC-provkod, på flera olika språk, som visar hur enkelt det är att ha nytta av RDF-informationen. Vi är också öppna för att erbjuda konvertering från RDF till andra format. Om du har ett sådant verktyg eller vill ha ett, skicka gärna information om det till vår metadata-epostlista.

Hur kan jag använda Creative Commons-metadata i mina program?

Du kan använda det på flera olika sätt. Ett program för att måla, skriva eller teckna kan låta användarna veta vilka rättigheter som licensgivaren tillåtit för filen. Fildelningsprogram kan märka filer med Creative Commons-licenser och uppmuntra användarna att ladda ner dem. Faktum är att vi ser “peer-to-peer” fildelningsprogram som en utmärkt distributionsmekanism för verk under Creative Commons, särskilt stora musik-, bild-, och film-filer som skaparna kanske inte har den nödvändiga bandbredden eller verktygen för att distribuera själva. Söksystem kan låta sina användare välja att bara söka efter filer med licenser som tillåter viss användning (t.ex. söka efter bilder på katter som du kan inkludera i ett icke-kommersiellt collage). Det finns många sätt att utnyttja denna information och vi hoppas att utvecklarsamhället kommer att överraska oss och komma på andra!

Jag föredrar att använda en PNG-bild istället för en GIF-bild eller vice versa. Vad ska jag göra?

Vi har licensknappar i båda formaten. Ändra, t.ex. somerights20.gif till somerights20.png eller vice versa.

Frågor om använding av Creative Commons logotyp

Var kan jag få tag på högupplösta versioner av Creative Commons-logotyperna?

Du får tag på högupplösa versioner av Creative Commons logotyper och licensknappar här. Creative Commons tillåter bara användning av våra logotyper, namn och licensknappar i enlighet med våra riktlinjer.

Jag vill trycka t-shirts och klistermärken med Creative Commons-logotyper; hur går jag till väga?

Vi är glada att du uppskattar Creative Commons och vill sprida budskapet. Vi tillåter bara användning av vår logotyp, namn och licensknappar i enlighet med våra riktlinjer, dvs. att länka tillbaka till en Creative Commons-licens och/eller på annat sätt beskriva en Creative Commons-licens som gäller ett verk.

Du kan stödja Creative Commons och köpa t-shirts via vår butik. Vi skickar gärna klistermärken och annat material om du behöver dem, e-posta bara [email protected]. Dessutom finns filmer om Creative Commons tillgängliga för nedladdning här.

Jag vill införliva Creative Commons-logotyper på min webbplats eller i mitt verk. Får jag det?

Du får införliva Creative Commons-logotyper på din webbplats eller i ditt verk om du gör det i enlighet med vår policy-sida. I huvudsak godkänner vi bara användningen av varumärkeslogotypen för Creative Commons (dvs namnet Creative Commons och “CC” i en cirkel) för att länka tillbaka till vår webbplats; och våra knappar för “Some Rights Reserved” och “No Rights Reserved”, liksom knapparna för licenselement (dvs knappen för “Erkännande”-licensen, “IckeKommersiell”-licensen, osv) som används för att länka tillbaka till våra respektive licenser.

Får jag ändra på Creative Commons-logotyperna så att de ser bättre ut på min webbplats eller i mitt verk?

Var vänlig och ändra inte på hur vår logotyp ser ut så att den passar bättre med utseendet på din webbplats eller i ditt verk. Våra knappar för “Some Rights Reserved” och “No Rights Reserved” måste användsas enhetligt eftersom de är vårt varumärke och en viktig del av vårt licenssystem. Du kan också använda knapparna för licens-element som finns i svart och vitt för att signalera att ditt verk eller din webbplats är licensierad under en viss Creative Commons-licens; detta förklaras också på vår policy-sida.

Om Creative Commons

Är Creative Commons emot upphovsrätt?

Inte alls. Våra licenser hjälper dig att behålla din upphovsrätt samtidigt som du kontrollerar den på ett mer öppet och flexibelt sätt. Faktum är att våra licensers giltighet bygger på upphovsrätten. Motiveringen för upphovsrätten (åtminstone i nordamerikansk lagstiftning) är “promot[ion of] the progress of science and the useful arts”, vilket på svenska blir ungefär främjandet av vetenskaplig och kulturell utveckling. Vi vill också främja forskning och kultur och tror att vi kan uppnå detta genom att hjälpa upphovsmän eller licensgivare att på ett detaljerat sätt styra hur de vill använda sin upphovsrätt.

Bygger Creative Commons en databas av licensierat material?

Absolut inte. Vi tror på nätet, inte en informationsbank kontrollerad av en enskild organisation. Vi arbetar med att ta fram verktyg för att den semantiska webben ska kunna identifiera och sortera licensierat material på ett distribuerat och decentraliserat sätt. Vi sysslar inte med att samla innehåll eller att bygga upp innehållsdatabaser med licensierat material.

För att ge dig en uppfattning om hur våra licenser och metadata kan användas har vi på vår webbplats några exempel på text, ljud, bilder, film och utbildningsmaterial. Det är inte någon fullständig katalog som listar allt som görs med Creative Commons licenser idag, det är inte heller början på en databas. Det är endast ett sätt att visa på en liten del av allt som licensierats under Creative Commons licenser.

Kommer material som licensierats under Creative Commons licenser att bli en del av ‘Public Domain’?

Nej, för det krävs att licensgivaren avsäger sig alla rättigheter till verket. Creative Commons licenser låter dig använda upphovsrätten för att kontrollera hur andra kan använda ditt verk.

Ifall du vill att ditt material ska ingå i ‘Public Domain’ — den samling av material som ej kontrolleras av upphovsrätt — kan du använda dig av vår Public Domain Dedication. Genom att donera ditt material på detta sätt avsäger du dig upphovsrätten. Det är dock tveksamt om denna avsägelse är giltig utanför USA.

Vad är Creative Commons?

Strukturellt sett är Creative Commons uppbyggt av Creative Commons Corporation, ett icke-vinstdrivande bolag baserat i Massachusetts, USA och Creative Commons International, ett brittiskt icke-vinstdrivande företag. I de jurisdiktioner som Creative Commons licenser anpassats till, eller där anpassningsarbete pågår, bedriver också ideellt arbetande projektledare upplysningsarbete runt Creative Commons verksamhet. Creative Commons International och de ideella projektledarna är oberoende av varandra och de är separata juridiska subjekt, vilka samarbetar för att främja användandet av Creative Commons licenser och verktyg.

Grundtanken bakom Creative Commons verksamhet är att alla människor inte vill utnyttja alla de rättigheter upphovsrättslagen ger dem. Vi tror att det finns ett behov av en enkel och säker metod att meddela omvärlden “Some rights reserved” eller till och med “No rights reserved”. Det här behovet har uppkommit genom att många har insett att den traditionella upphovsrätten inte ger dem möjligheten att synas eller distribuera sitt material på det sätt de vill. Många entreprenörer och upphovsmän förlitar sig hellre på nyskapande affärssidéer än traditionell upphovsrätt när det gäller att få avkastning av sitt arbete. Medan andra får utlopp för sin kreativitet genom att delta i det fria intellektuella samhället. Men oberoende av vilka skäl de har så är det många användare som vill dela med sig av sitt arbete — och rättigheten att återanvända, bearbeta, och distribuera det — till andra på generösa villkor. Creative Commons avsikt är att hjälpa människor att dela med sig genom att på vår webbplats kostnadsfritt erbjuda en uppsättning licenser.

Vem grundade Creative Commons?

Creative Commons grundades 2001 av IT-juridik- och immaterialrättsexperterna James Boyle, Michael Carroll och Lawrence Lessig, tillsammans med Hal Abelson professor i datavetenskap vid MIT, advokaten, dokumentärfilmaren och IT-rättsexperten Eric Saltzman, och Eric Eldred, som arbetar med webbpublicering av information vars upphovsrätt gått ut. Projektet startades med hjälp av studenter och personal vid Berkman Center for Internet & Society vid Harvard Law School. De första åren var Creative Commons baserat på och fick generösa bidrag från Stanford Law School och Center for Internet & Society.

Vilka problem ämnar Creative Commons lösa?

Med ankomsten av den digitala revolutionen och Internet, är det plötsligt möjligt att distribuera verk i en uppsjö av olika format av hög, oftast professionell, kvalitet; att arbeta tillsammans oavsett tid och rum; och att skapa nya, omarbeta eller skapa gemensamma verk – på en global nivå, på ett decentraliserat sätt och till en förhållandevis låg kostnad.

Detta ger möjlighet till en enorm och aldrig tidigare skådad kreativitet och produktion av kunskap. Då fler och fler människor kopplas samman och kommunicerar, blir det lättare att skaffa material som man är i behov av och att slutföra uppgifter och lösa problem genom det samarbete som denna sammankoppling möjliggör.

Sammanstrålningen av tekniker och media skapar också flera nya möjligheter att skapa modifierade versioner av redan existerande verk, tex. remixer och mashups.

En annan anmärkningsvärd aspekt är att globaliseringen inte enbart händer på företagsnivå, dess effekter kan även ses inom vetenskap och utbildning och i andra sektorer av samhället där nya modeller av fruktsamma samarbeten har uppkommit.

Det fria uppslagsverket Wikipedia och FOSS-rörelsen är exempel på dessa sociala och ekonomiska fenomen. Bidragen från många deltagare i projekt inom dessa områden är inte motiverade av (omedelbar) ekonomisk vinning, utan av behovet att lära, att få erkännande och att hjälpa andra.

Nackdelen med dessa spännande nya utvecklingar och möjligheter är att de nya teknikerna också används för att överträda upphovsrättskyddet i stor skala och att många användare, i synnerhet unga människor, har kommit att se det som normalt att inte respektera juridiska och befogade betalningsanspråk av upphovsmän och producenter av verk.

Som en följd av detta har stora upphovsrättsägare reagerat på med en fyrdelad strategi: (a) genom att förhindra utvecklingen av tekniker som kan användas för överträdelse; (b) genom att utarbeta verktyg som möjliggör att de kan övervaka sina rättigheter med stor, tidigare otänkbar, noggrannhet: Digital Rights Management (DRM) och tekniska säkerhetsmetoder mot obehörig kopiering; (c) genom lyckosam lobbying för stöd av dessa tekniska metoder genom rättsliga restriktioner; och (d) genom att påbörja stora reklamkampanjer för att lära unga människor att de måste hålla fingrarna borta från upphovsrättskyddat material – annars!

Dessa gensvar är förståeliga. Vår oro är att deras förenade resultat kommer att kväva möjligheterna för digital tekniker att användas för att uppmuntra kreativiteten och för problemlösning och samarbeten som diskuteras ovan. Om upphovsmän och licensgivare måste förhandla om inte bara komplicerade juridiska regler, utan även krångliga tekniska barriärer, kommer många att antingen ignorera reglerna eller helt enkelt inte skapa något.

Vårt alternativ är att tillhandahålla upphovsmän och licensgivare ett enkelt sätt att säga vilken nivå av frihet de vill att deras verk skall ha. På så sätt blir det enklare att dela, eller bygga på redan skapade verk. Det gör det möjligt för upphovsmän och licensgivare att reservera vissa rättigheter men släppa på andra. Detta, i sin kärna, är vår uppgift. Upphovsrättskyddet ger författaren särskilda rättigheter. Vi vill göra det enklare för författare att utöva dessa rättigheter på sådana sätt om andra kan förstå.

Kommer det att kosta mig någonting att använda Creative Commons licenser och verktyg?

Nej, de är gratis.

Vem finansierar Creative Commons?

Creative Commons skapades av en generös donation från Center for the Public Domain och får löpande stöd från John D. and Catherine T. MacArthur Foundation, Hewlett Foundation och Omidyar Network. Vi fortsätter att söka efter donationer från andra källor, inklusive stiftelser, individer och statliga bidrag. Om du vill stöda Creative Commons (i USA), se vår support-sida.

Vem är Creative Commons till för och vem representerar de?

Creative Commons är till för skapande människor och användare av deras skapelser och det allmänna intresse som åtnjuter fördelarna med att använda material skapat i ett större samarbete. Vi hjälper människor som vill licensiera sitt arbete på generösa villkor, människor som vill använda sådant material på ett kreativt sätt, och människor som tar del av denna symbios. Vi önskar att lärare, akademiker, forskare, författare, fotografer, filmskapare, musiker, grafiker, webbdesigners — tillsammans med lyssnare, läsare och åskådare — får nytta av dessa verktyg.

Detta dokument är en översättning av Creative Commons FAQ, med vissa mindre anpassningar. Översättningsarbetet har genomfört av: Andreas Aronsson, Karl Jonsson, Mathias Klang, Julia Nilsson, Lotta Rydström, Erik Stattin & Inger Sundberg.