Vem äger historien? En dialog om öppenhet och korrekt licensiering av bilder

Som företrädare för Creative Commons i Sverige möter jag ofta frågor om hur våra licenser ska användas på rätt sätt. En av de mest komplexa och diskuterade utmaningarna rör vårt gemensamma kulturarv. Den pensionerade yrkesfotografen Fred Lundberg har under flera år granskat hur museer och arkiv hanterar historiska bilder, och hans slutsatser väcker viktiga frågor som vi behöver prata om i det digitala samhället.

Kärnan i Creative Commons är att ge skapare verktyg för att dela sina verk. Men en lika viktig del av det öppna ekosystemet är det material där upphovsrätten har upphört. Det kallar vi Public Domain eller den publika domänen. Här är det särskilt viktigt att vi tydligt markerar dessa verk som fria, så att de kan komma allmänheten och forskare till nytta utan onödiga hinder. Genom att värna om den publika domänen säkerställer vi att vårt gemensamma kulturarv förblir tillgängligt och levande.

Fred Lundberg har i sina undersökningar och i dialog med oss lyft fram en problematik där offentliga aktörer, såsom museer och kommunala arkiv, applicerar CC-licenser eller copyright-symboler på fotografier från 1800-talet och tidigt 1900-tal. Enligt Freds studie av 100 aktörer brast 70 procent i sin hantering, där man ibland skapat egna villkor för bilder som juridiskt sett borde vara fria.

Varför är detta en viktig fråga?

Från Creative Commons Sveriges sida ser vi detta som en principiellt viktig diskussion. Om licenser används på material som redan är fritt, eller om det skapas egna “hitte-på-licenser”, riskerar vi att urholka förtroendet för hela systemet.

Riksantikvarieämbetet har i dialoger pekat på att felaktigheter ofta beror på resursbrist, pressade arbetssituationer eller att man ärvt gamla analoga system som inte är anpassade för dagens digitala verklighet. Oavsett orsak är det en fråga som påverkar allt från yrkesfotografers renommé till allmänhetens tillgång till vår gemensamma historia. Vi vill med detta inlägg inte peka ut enskilda aktörer, utan snarare bjuda in till en dialog om hur vi tillsammans kan höja kompetensen och säkerställa att reglerna efterlevs.

Fem punkter för en korrekt hantering av bilder och licenser

För att bidra till en sundare delningskultur vill vi lyfta fram fem centrala punkter som alla som förvaltar bildmaterial bör bära med sig:

  1. Identifiera verkets status först: Innan en licens appliceras måste man fastställa om upphovsrätten fortfarande gäller. Om skyddstiden har löpt ut ska verket markeras som Public Domain,och då skall det inte förses med någon CC-licens!
  2. Licensiering kräver rättighetsinnehav: Endast den som äger upphovsrätten (eller har ett mandat från ägaren) kan licensiera ett verk. En institution får inte upphovsrätt bara genom att digitalisera, äga eller reproducera (kopiera) det fysiska originalet.
  3. Undvik lokala villkor: CC-licenser är juridiska standardavtal. Att lägga till egna restriktioner utanför licensens ramar skapar juridisk osäkerhet och motverkar syftet med global standardisering.
  4. Metadata är nyckeln till tillit: En korrekt märkning med information om fotograf och ursprung är avgörande. Det gör det möjligt för användaren att göra rätt och stärker respekten för det konstnärliga yrket.
  5. Utbildning före förvaltning: Digital omställning kräver juridisk kompetens. Genom att investera i kunskap om upphovsrätt och licensiering kan vi gå från ett “Vilda Västern” till en strukturerad och öppen digital allmänning.

Vägen framåt för att möta dessa utmaningar

För att möta de behov som Fred Lundberg och många andra identifierat, tar nu Creative Commons Sverige fram en ny utbildning om licenshantering i samarbete med Open Knowledge Sweden. Målet är att höja ribban rejält. Som Fred Lundberg själv uttrycker det:

“Om ytterligare en utbildning inom CC-licenser skall genomföras tror jag att det är ett absolut måste att man ställer betydligt tuffare krav och verkligen påtalar att om man använder CC-licenser utan att ha upphovsrätten är detta ett brott – bedrägligt beteende §9 brottsbalken. För en sak är också helt klart – man tar inte CC-licenserna på samma allvar som man gör med © tecknet, även om detta också misshandlas av några få.”

Vi håller med! CC-licenser är kraftfulla juridiska verktyg, inte förslag, och de kräver respekt för att fungera.

Den här bilden är helt AI-genererad och saknar därför mänsklig upphovsman. Enligt svensk och internationell upphovsrättslagstiftning kan endast fysiska personer (människor) inneha upphovsrätt till ett verk. Eftersom ingen upphovsrätt existerar för bilden, kan den inte heller licensieras under Creative Commons (CC), då dessa licenser bygger på att det finns en bakomliggande upphovsrätt att upplåta. Bilden betraktas i praktiken som en del av den publika domänen (Public Domain).

Leave a Reply

Your email address will not be published.